Fonder är en populär form av investering som ger privatpersoner tillgång till olika värdepapper som aktier, räntor och råvaror. Genom att investera i fonder kan man enkelt sprida sin risk över flera olika tillgångar samtidigt, något som kan vara svårt att uppnå genom att investera i enskilda aktier eller andra värdepapper. Dessutom ger fonder möjlighet till enkel månadssparande och tillgång till marknader som privatpersoner annars inte kan investera i. Men precis som med alla investeringar finns det även nackdelar med fonder. I denna artikel kommer vi att titta närmare på vilka olika fondtyper som finns och hur de fungerar.

Värdepappersfonder och Specialfonder

Värdepappersfonder omfattas av standardiserade regelverk, vilket innebär att varje fond måste följa samma regler. Bland värdepappersfonder finns aktiefonder, blandfonder och räntefonder med olika risknivåer som passar olika typer av sparande. Värt att notera är att denna artikel endast kommer att nämna dessa olika typer av fonder, och att detaljerna kommer att behandlas senare i artikeln.

Inom fondvärlden finns det också specialfonder som har vissa undantag i regelverket, rapportering exempelvis. Till exempel kan dessa fonder ha tillstånd att investera i valutor, råvaror eller att satsa på fallande marknader. Det finns två huvudsakliga typer av specialfonder: börshandlade fonder (ETF) och hedgefonder. I denna artikel kommer vi inte att gå in på detaljer om dessa, men viktigt att notera är om man vill investera i dem bör man noga undersöka fondernas strategier. Generellt sett har hedgefonder presterat sämre än andra fondkategorier och har ofta höga prestationsbaserade avgifter.

Räntefonder – Kort och Långa räntor

Räntefonder investerar enbart i värdepapper med räntebärande egenskaper. Därför anses de ha lägst risk av alla fondkategorier. Räntefonderna brukar delas in i två huvudkategorier: korta räntefonder och långa räntefonder.

Korta räntefonder, även kallat likviditetsfonder, investerar främst i statsskuldväxlar och företagscertifikat med en löptid på högst ett år. Genom att köpa dessa räntebärande papper lånar vi ut pengar till staten eller företaget. Eftersom löptiden är kort är risken för ränteförändringar efter utlåning lägre, vilket gör dem mindre riskfyllda för investerare. Emellertid innebär en lägre risk också en lägre avkastning. Kom ihåg att det är fonden som investerar i dessa papper och inte du som investerare.

Långa räntefonder placerar huvuddelen av sitt kapital i stats- och företagsobligationer och skiljer sig från korta räntefonder genom att ha en löptid på över ett år. Obligationer är lån där vi som investerare lånar ut pengar till en stat eller ett företag. Lång löptid innebär högre ränterisk, vilket gör att dessa papper är mer riskfyllda än de med kortare löptid. Å andra sidan innebär det också, allt annat lika,  attlånga räntefonder ger högre avkastning än korta räntefonder.

Aktiefonder – Det naturliga valet

Aktiefonder är ofta den mest relevanta investeringen för långsiktiga investerare. För att vara en aktiefond måste minst 85% av kapitalet investeras i aktier och fonder måste placera i minst 16 olika företag. Värdet på aktiefonder varierar mycket och därför är det viktigt att ha en lång sparhorisont. Vanligtvis rekommenderas minst 5 år, men längre tid är att föredra. Aktiefonder kan kategoriseras i fyra huvudgrupper: globala aktiefonder, regionala aktiefonder, landsaktiefonder och branschaktiefonder.

Global aktiefond

En global aktiefond är en investeringsfond som placerar pengar i aktier från olika företag runt om i världen. Dessa fonder har en bred diversifiering och sprider risken över olika geografiska regioner. När man investerar i en global aktiefond är man helt enkelt utsatt för den globala ekonomins utveckling. Detta innebär att om det går dåligt i en geografisk region, såsom Europa, kan det potentiellt balanseras av en positiv utveckling i en annan region, som Asien. Den geografiska exponeringen är mycket beroende av börsvärdet hos de olika länderna, därav består ofta 60% av en globalfond av USA.

Regionala aktiefonder

Regionalfonder är en typ av aktiefond som investerar i specifika geografiska regioner, såsom Sydamerika, Norden, Europa eller Asien. Dessa fonder erbjuder något mindre riskspridning jämfört med globalfonder eftersom de fokuserar på ett begränsat antal geografiska områden. Det är dock viktigt att notera att regionala aktiefonder kan vara mer riskfyllda än landsaktiefonder. En fond som investerar i norra Afrika kan till exempel anses vara mer riskfylld än en fond som investerar i ett mer utvecklat land som Sverige eller USA.

Landsaktiefonder 

Landsaktiefonder ger investerare möjlighet att fokusera på enskilda länder och dra nytta av deras tillväxtpotential – eller stabilitet. Kom ihåg att de kan ha en högre risknivå än globala eller regionala fonder på grund av deras begränsade geografiska exponering. En fond som investerar i en ekonomi som är beroende av en enda sektor, som olja eller gruvdrift, kan också ha högre risk.

Trots högre risk kan landsaktiefonder vara lockande för investerare som vill ta en position i en specifik marknad. Genom att köpa en landsaktiefond kan investerare också undvika problem som språkbarriärer, politisk instabilitet eller olika regleringar som kan göra det svårare att investera direkt i ett land.

Branchaktiefonder

Branschaktiefonder är fonder som har specialiserat sig på att investera i aktier inom vissa branscher eller områden, som till exempel biomedicin, teknik och råvarubolag. Dessa fonder är mer specialiserade och därför också mer riskfyllda än de andra fond typerna. En fördel med branschfonder är att de kan ge variation till ens aktieportfölj. Om man till exempel inte är så insatt i biomedicin branschen kan det vara bra att överlåta investeringsbeslutet till en förvaltare som har specialistkunskaper och bevakar branschen på heltid

Övriga Värdepappersfonder

Etik och moral

Bland de övriga aktiefonderna är det de etiska fonder som väcker intresse. Det är dock en utmaning att garantera att investeringarna verkligen leder till en positiv miljöeffekt. Därför är det mer relevant att titta på etiska fonder som undviker att investera i vissa branscher, till exempel försvarsindustrin och tobak. Det finns även oetiska fonder som exklusivt investerar i oetiska bolag, såsom betting, alkohol, tobak, pornografi och vapen.

Fond i fond-lösningar

En fond-i-fond investerar i andra fonder och ger därmed en bred riskspridning. Men det innebär också att vi måste betala dubbla avgifter: en för fond-i-fonden och en för de fonder den investerar i. Detta leder till högre kostnader och gör fond-i-fonden till en mindre fördelaktig investeringsmöjlighet.

Indexfonder

En indexfond följer ett specifikt index som motsvarar utvecklingen på en korg av aktier. Till exempel kan en bred Sverigefond följa prisutvecklingen på alla aktier på den svenska börsen. Eftersom indexfonder endast följer ett index behöver de inte aktiv förvaltning, vilket innebär att förvaltningsavgifterna är mycket lägre än för aktivt förvaltade fonder. Vissa indexfonder är även avgiftsfria. Nordnet och Avanza erbjuder respektive en indexfond för varje nordiskt land och en som följer OMXS30. För den som saknar tid, intresse eller kunskap för aktiv analys kan indexfonder oftast ett utmärkt alternativ. Men det presterar sällan bäst inom sin kategori av exponering!

Blandfonder – Aktier + Räntor

Blandfonder är en typ av fonder som investerar i både aktier och räntebärande papper. Tanken bakom en blandfond är att man vill ha en övervikt i aktier när marknaden går bra och en undervikt när marknaden går ner. Att försöka tajma marknaden är dock svårt och det är därför viktigt att vara skeptisk till de blandfonder som använder denna strategi. En fördel med blandfonder är att man sprider risken mellan olika typer av värdepapper. Men en nackdel är att dessa fonder ofta är lika dyra som aktiefonder, men ger sällan lika hög avkastning. Ändå kan blandfonder vara ett alternativ om man närmar sig pensionen och vill minska risken i sitt sparande. Om man överväger att investera i en blandfond kan det vara värt att undersöka om det är billigare att investera i en aktiefond och en räntefond separat istället.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis är fonder en populär form för sparande och investering. Det finns många olika fondtyper att välja mellan, inklusive aktiefonder, räntefonder, blandfonder, ETF:er, etiska fonder, fond-i-fond, och indexfonder. Varje fondtyp har sina egna fördelar och nackdelar, och det är viktigt att noga överväga vilken som passar ens investeringsmål och risktolerans bäst. Oavsett vilken fondtyp man väljer är det viktigt att noggrant granska fondens historik, förvaltningsavgift och portfölj för att göra ett välgrundat investeringsbeslut. Vilken fondtyp är du?