Vad innebär räntehöjningen dig?

Den 28e april meddelade Riksbanken att reporäntan kommer höjas 25 baspunkter och gå över till plus för första gången sedan 2014. I början av året var Riksbankens utgångspunkt att första höjningen skulle ske under andra halvan av 2024. Istället blev nya prognosen att höja räntan gradvis framöver, med målet att den ligger något under 2 procent om tre år.

Vad är reporänta?

Ränta är ett ord många känner till och förknippas ofta med avkastning på pengar eller kostnaden för lån. Reporäntan är den ränta som affärsbanker (Nordea, Swedbank, SEB mm.) betalar för att låna pengar av Riksbanken. Värdet på reporäntan bestäms av Riksbanken och påverkar i sin tur därför den kostnad vi vanliga betalar när vi tar lån hos bankerna och den ränta vi får på särskilda sparkonton. Bankerna kommer höja räntan till sina kunder för att behålla lönsamhet i deras produkter.

Reporäntan är ett verktyg för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt, då den påverkar kostnaden för investeringar. En hög reporänta bromsar ekonomin, medan en låg ränta stimulerar ekonomin (enkelt förklarat). Regleringen av reporäntan faller inom ramen för penningpolitik.

Under juni 2022 kommer reporänta byta namn till styrränta. Namnbytet kommer inte påverka penningpolitisk riktning. Men personligen tycker jag det blir smidigare uttryck och så slipper vi skilja på orden.

Är det endast dåliga nyheter?

Vi har levt med låga och negativa räntor länge.  Genom att extremt låga räntor har verktyget på sätt och vis slagits ur bruk, då man inte gärna kan sänka mer än rådande nivåer för att stimulera ekonomin. Nu tar Riksbanken sakta men säkert tillbaka kontrollen över räntan, som verktyg, igen.

Vi måste även ta i beaktning att höjningen ”endast” är 25 baspunkter och ingen chockhöjning på 500%. Det talar mest för vår egen uppfattning av känsligheten i ekonomin. Men tanke på att inflationen i talande stund är 6% har vi fortfarande negativ realränta. Ränta minus inflation.

En högre ränta, allt annat lika, leder även till ökat värde på kronan. Vilket i sin tur gynnar import då det sänker priset på importerade varan. Rent teoretiskt blir då förhoppningsvis oljan några ören billigare… Skulle Sverige inte höja räntan, medan andra länder gör det, blir då kronan försvagad (och oljan mer kostsam).

Varför höjs räntan?

Det korta svaret är inflation. Riksbanken har som uppgift och mål att bibehålla Sveriges inflationen på 2%. Inflation mäts genom att räkna ut hur konsumtionspriser förändras under rullande 12 månader. Vanliga mått är KPI och KPIF, skillnaden är att KPIF exkluderar effekter av bostadsräntor. KPIF är det mått som ska ligga på 2%.

Läs om inflation påverkar ditt fondsparande här!

Räntan fungerar som gas eller broms för ekonomin. Genom att bromsa ekonomin minskar inflationen på sikt. Genom att ändra reporäntan påverkas efterfrågan i ekonomin. En låg ränta ger ökat incitament att konsumera och investera. En högre efterfrågan leder till ökade priser.

Under mars uppgick KPIF (inflation) till 6.1%, vilket var det högsta på nästan 30 år.

Hur påverkar det ditt lån?

Högst känslighet för räntehöjning är de mest belånade aktörerna – privatpersoner som företag. Låga räntor sätter sina spår och skapar incitament för belåning. De som ägt tillgångar som aktier och fastigheter senaste åren har även gjort bra affärer om de handlat med belåning.

När Riksbanken höjer räntan, höjs den även på andra håll. Det är inte nödvändigtvis en privatekonomisk katastrof, men något att ta höjd för när man ser över sin ekonomi. 

Med rörligt lån kommer höjningen bli påtaglig när det sätts i bruk av Riksbanken. Eftersom vi vet att motivering finns för fortsatt höjd  räntan är det god tid att jämföra banker, förhandla och binda upp sitt bolån på nytt. Har du redan bundit ditt lån är det förmodligen låst under avtalad period och kommer därför inte bli lika påtagligt kommande perioden.  

/Spara lugnt
Douglas Drake